Indianer..

Nu har jag gått med i en klan, som jag hittade på nätet.. den heter helt enkelt VI SOM GILLAR INDIANER.
Där har jag hittat dessa fina bilder:
          

Jag hittade också ( på ett annat ställe ) dessa fina dikter;

skulle jag lyfta skulden från dina axlar.
Om jag bara kunde
skulle jag lätta på värken i ditt bröst.
Min vän...
Om jag bara kunde
skulle jag låta ljuset få ett fäste i ditt inre.
Om jag bara kunde
skulle jag be glädjen slå rot.
Om jag bara kunde
skulle jag låta lyckan bygga bo.
Om jag bara kunde
skulle kärleken hitta ett hem i ditt hjärta.
Om jag bara kunde
skulle du få frid i ditt sinne.
Om jag bara kunde...

sliter jag mig fri
Jag går igenom smärta,
snart är allt förbi
Jag går mot nya tider,
en ny tid och rum
Jag sorgen sakta lider,
hur kan jag vara så dum 


                                                         

Sluta aldrig hoppas
Sluta aldrig be
Sluta aldrig drömma
Under kan ju ske

Brinn så länge du lever.
Låt ingen få släcka din glöd.
Brinn så vi alla kan se dig.
Vägra vara levande död

När ni brutit den sista kvisten,
förgiftat den sista vatten droppen &
förorenat den sista vindpusten,
kommer ni märka att pengar inte går att äta
Om två fiskar möts i havet,
kan de då älska?
Om två fåglar möts i luften,
kan de då stanna för att prata?
Om två maskar korsar varandras väg,
blir de då vänner eller ovänner?
Om två människor möts,
ska de då göra allt eller inget?
En dag, utan kärlek får en tyg blomma att vissna.
en timma utan vänskap får en döv att höra din sorg.
Men en minut utan hopp är slutet för ett liv i lycka
Sprid lite ljus och värma i vår mörka tillvaro... 
                                                              


Det finns ett litet ord
För lite använt på vår jord
Det torkar tårar lindrar gråt
Det lilla ordet är
FÖRLÅT


Varför föddes man att älska?
Älska den man inte får
Varför tändes i mitt hjärta kärlek vid så unga år
Den som älskat kan ej glömma
Den som glömt ej älskat har
Den som älskade och glömde
visste ej vad kärlek var


 

Om jag bara kunde
DET KNACKAR PÅ DIN DÖRR
Rädslan kommer
knackar på din dörr.
Den känner dig
vet när du är svag
inte kan stå emot.
Rädslan kramar ditt bröst
hårt
griper tag i dig
med sina långa klor.
Håller dig hårt
tills du inte orkar mer.
Rädslan känner dig
vet när du lämnat dörren
på glänt.


OM JAG BARA KUNDE...
Min vän...
Om jag bara kunde
skulle jag torka bort tåren på din kind.
Om jag bara kunde
skulle jag ta bort sorgen i ditt hjärta.
Om jag bara kunde


Rädslan känner dig

följer dina steg
väntar bakom varje hörn
på dina misstag
att du rädslan
ska släppa in.


                                                                                                                                                           


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0